Bland skälen finns även att trenderna har vänt när det gäller väntetider i vården. De blir nu allt längre igen och enligt olika mätningar, som Euro Health Consumer Index, har Sverige bland Europas längsta väntetider inom hälso- och sjukvården. Enligt mätningarna är det också stora regionala skillnader inom Sverige, vilket drabbar vissa patienter hårt. Exempelvis får en lungcancerpatient i Västmanland vänta dubbelt så lång tid på behandling som en i Dalarna. Och över nio av tio får sin operation genomförd inom tre månader på Gotland medan bara fem av tio får det i Örebro.

Stora behov av uppdatering

En som arbetat med dessa frågor i över tjugo är, både på landstings- och nationell nivå, är Cecilia Widegren, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson för moderaterna samt ledamot i socialutskottet.

- Jag var med och utarbetade den förra strategin och ser nu stora behov av att uppdatera den till en version som stämmer med dagens forskningsrön och patientsituation, förklarar hon.

Cancer utvecklas till en kronisk sjukdom

En annan faktor som talar för en uppdatering av strategin är det faktum att cancer nu börjar bli mer av en kronisk sjukdom för många, ca 500 000 lever idag med en kronisk form av cancer. Det ställer i sin tur helt nya krav på organisationen av vården. Exempelvis måste primärvården integreras mer i cancervården för den kontinuerliga uppföljningen av de som lider av mer kronisk cancer.

Det finns ingen anledning att de ska uppta tid på specialistsjukhusen.

- Det finns ingen anledning att de ska uppta tid på specialistsjukhusen, utan del av ansvaret för de patienterna skulle kunna flyttas över till primärvården. Men då måste primärvården utvecklas betydligt, vilket är en diskussion som förs nu, fortsätter hon.

Genom den nuvarande strategin etablerades sex regionala cancercentra (RCC) runt om i landet. Dessa har fungerat mycket bra och bland annat patientorganisationen Nätverket mot cancer är mycket nöjd med de förbättringar i vården som de har åstadkommit.

- Men de mål som sattes upp för RCC i den nuvarande cancerstrategin är nu på väg att uppnås, då behöver Sverige och RCC nya mål och strategier att jobba mot, konstaterar Cecilia Widegren.

Teknisk utveckling

En annan utveckling som också skulle behöva inkluderas är den snabba digitaliseringen av delar av vården.

Vårdappar, digitala läkarbesök och mycket annat skulle behöva koordineras i en uppdaterad nationell cancerstrategi.

- Även det skapar behov av en ny organisation av sjukvården, det finns mer effektiva sätt att erbjuda vård idag än det gjorde 2008. Vårdappar, digitala läkarbesök och mycket annat skulle behöva koordineras i en uppdaterad nationell cancerstrategi. För även om digitaliseringen gäller hela sjukvården generellt så påverkar den även cancersjukvården.

Dessutom förändras sättet att vårda snabbt där exempelvis utvecklingen av mobila team har fått väldigt positiva resultat.

- I Västra Götaland startar man barnteam som ska åka hem till cancersjuka barn och vårda dem där istället för att barnen ska behöva vistas på sjukhuset. Goda erfarenheter av mobila team finns från vård av multisjuka äldre. Där mobila team används har akutintagen minskat med 85 procent. De äldre får en trygghet, sjukhusen avlastas och akutvården kan fokusera på de riktiga akutfallen.

Lägst produktivitet i Norden

Och att avlasta sjukhusen finns det behov av i Sverige. Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2016 har svenska sjukhus lägst produktivitet i Norden. Sjukhusens akutmottagningar är överfulla av patienter som egentligen skulle kunna tas om hand av den nära vården.

Som vi ser det behöver vården bli mer lättillgänglig.

- Som vi ser det behöver vården bli mer lättillgänglig och mer vård flyttas ut närmare patienterna. Så i en uppdaterad cancerstrategi skulle primärvården få en betydligt större roll, avslutar Cecilia Widegren.