I Sverige får varje år cirka 8500 kvinnor en bröstcancerdiagnos och siffran stiger stadigt samtidigt som allt yngre drabbas. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, verkar som paraplyförening till 33 lokala bröstcancerföreningar utspridda över Sverige. BRO arbetar opinionsbildande för en bättre och mer jämlik sjukvård, med informationsinsatser och tar fram egna faktabaserade rapporter.

– Vi arbetar på flera nivåer med bland annat utbildningar för stödpersoner och medlemmar samt ekonomiskt stöd till utsatta personer bland annat med rehabinsatser. Vi arbetar också internationellt, med bland annat ett nordiskt samarbete och inom EU, berättar Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande för BRO.

Bättre prognos vid tidig upptäckt 

Att få en bröstcancerdiagnos är ofta stigmatiserande men idag är prognosen oftast god för de allra flesta. 85-90% överlevnad och statistiken förbättras stadigt.

– Det är viktigt att gå på sin mammografi. Tidig upptäckt räddar liv. Idag är det många som inte går på grund av avgiften och vi jobbar med att få igenom avgiftsfri mammografi i hela landet, säger Elizabeth.

BRO har idag tre fokusområden: 

  • Jämlik vård -Alla patienter ska ha rätt till lika vård oavsett bostadsort.
  • Klinisk forskning – Anställda doktorer får inte tid för forskning på våra universitetssjukhus ens om de får finansiering utifrån.
  • Spridd bröstcancer - Gruppen med spridd bröstcancer ökar och dessa patienters särskilda behov måste tillgodoses vid ett bröstcancercentrum.

Forskningen går framåt

BRO äger och förvaltar Bröstcancerfonden, som 2015 gav 9,3 miljoner åt klinisk forskning för att utveckla nya behandlingsmetoder i kampen mot bröstcancer.

– Det är viktigt att kunna bidra med ekonomiskt stöd till forskningsprojekt så att resultaten snabbare kan komma patienterna till gagn, förklarar Elizabeth.

Det viktigaste för att förbättra bröstcancervården i framtiden är att det skapas möjligheter för en organisation inom vården som förbättrar arbetsmiljö, patientsäkerhet och skapar forskningsutrymme.

– Organisationen av vården måste grundas på fakta och konsekvensanalyser, inte påverkas av vad enskilda politiker av pekuniära skäl anser är rimligt, avslutar Elizabeth.