• Astra Zeneca
  • BMS
  • Boehringer
  • Celgene
  • Janssen
  • Kancera
  • Merck
  • MSD
  • Oncology Venture
  • Sanofi
Jens Lindberg, VP Oncology, AstraZeneca Nordic-Baltic.

Astra Zeneca

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

I och med introduktionen av immunoterapier inom behandling av cancer och möjligheten att kombinera immunoterapi med antingen målinriktad behandling eller annan immunoterapi står vi inför möjligheten att kunna bota vissa tumörtyper eller gå från en dödlig sjukdom till kronisk sjukdom. Den stora utmaningen blir att tidigt identifiera vilka kombinationer som är mest lovande för att kunna göra dom tillgängliga för patienter så snart som möjligt.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Vi på AstraZeneca engagerar oss för att förutsättningarna för kliniska prövningar i Sverige ska förbättras. Vi vill att svenska patienter ska kunna vara med i kliniska prövningar av våra nya läkemedel. Under ett flertal år har antalet studier gått ner, även om vi sett en viss uppgång förra året. Viktigt är nu att:
- förenkla processer och korta ledtider från godkännande till studiestart
- öka incitament och förutsättningar för att hälso-och sjukvårdspersonal ska kunna arbeta med kliniska studier
- öka förutsättningar för patientengagemang tex. med ny teknik

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Med det nya nationella samordningsinitiativet hoppas vi på en ökning i antalet kliniska prövningar i Sverige.

Redan idag är cancerbehandling i stor utsträckning individualiserad och många patienter behandlas utifrån genetisk mutation eller annan diagnostisk biomarkör.

Om 10 år kommer de flesta, om inte alla, cancerpatienter att genomgå molekylär profilering för att bestämma vilket/vilka behandlingsalternativ som är bäst för varje enskild individ. För att möjliggöra detta behöver såväl sjukvården som läkemedelsföretag investera i infrastruktur och forskning för att säkerställa att vi både kan testa alla patienter och bättre förstå vilken behandling som är bäst för olika patientgrupper.

Denna kunskap kommer också vara starkt bidragande till att transformera cancersjukdomar från dödliga till botbara eller kroniska sjukdomar.
Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinsk rådgivare onkologi i SverigeBristol-Myers Squibb.

BMS

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Flera företag som satsar på klinisk forskning och Sverige och Norden är många gånger prioriterade att delta. Utmaningen är tid och resurser på sjukhusen. En idé kan var att titta på övriga Norden där man infört tjänster för läkare på forskningsenheter, så man under en tid bara arbetar med kliniska studier.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Sverige och Norden deltar i hög grad i kliniska studier inom onkologi och är fortfarande en prioriterad region men vi får ofta reflektioner att tid och resurser inte finns.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Immunonkologin är ett område som är på framfart och prioriterat från flera företag. Viktigt blir hur man effektivast ska kombinera det med andra behandlingar för att förbättra behandlingen för patienter med framskriden cancer.
Ulrika PerssonMedical Director Sweden BoehringerIngelheim

Boehringer

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Cancer är ett stort folkhälsoproblem och trots stora framsteg så återstår mycket att göra både vad gäller att förebygga och behandla olika cancersjukdomar. Det finns stora medicinska behov och varje år insjuknar allt fler personer i cancer.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Vi på Boehringer Ingelheim tar vårt ansvar genom att upptäcka och utveckla nya cancerläkemedel.

Nyligen har vi lanserat två läkemedel mot lungcancer och vi planerar att introducera fler läkemedel för fler cancersjukdomar de närmsta åren.
Framtidens cancerbehandling kommer att bli allt mer individanpassad och läkemedel kommer att kombineras på allt fler sätt och här blir samarbetet med vården mycket viktig.

Enligt statistik från LIF (Läkemedelsindustriföreningen) ser man tydligt att antalet kliniska prövningar har minskat under många år. Detta är även något vi ser på Boehringer Ingelheim. Även åtstramningarna inom sjukvården påverkar möjligheten till att bedriva klinisk forskning.

Forskning bedrivs oftast utanför det ordinarie arbetet, studiesköterskor rationaliseras bort och avtalsprocesserna mellan sjukhus och läkemedelsföretag är omfattande och tidskrävande.

Med detta som bakgrund har en statlig undersökning genomförts som heter ”Starka tillsammans”. Utredningens uppdrag var att föreslå ett system för nationell samordning, vägledning och stöd för kliniska forskningsaktörer. Direktivet understryker vikten av kliniska prövningar av läkemedel, medicinsk utrustning och terapier för Sverige.

I direktivet anges också att regeringen planerar för en långsiktig finansiering av denna samordning. Regeringen har inrättat en kommitté för nationell samordning av kliniska studier vid Vetenskapsrådet. Verksamheten bedrivs från Göteborg med 6 knutpunkter spridda över landet. I detta sammanhang kallade noder. Dessa noder har vi på Boehringer Ingelheim börjat arbeta med för att hitta nya möjligheter till att bedriva studier på fler kliniker i Sverige.

Vi ser att det är lättare att utföra studier på vissa sjukhus än andra. Det är lättare där det finns forskningssköterskor och där förståelsen för arbetet som krävs kring studier finns kvar. Men utan extremt engagerade prövare är det svårt att få det att fungera.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Vi strävar efter att kunna förebygga, behandla och bota cancer. Det senaste åren har fantastiska framsteg gjorts och vi har glädjande nog sett en allmän nedgång i cancerdödligheten totalt, men samtidigt ökar antalet cancerfall varje år. Det finns dessutom många cancerformer som har en dålig prognos.

Därför är innovation nödvändig för att forska fram nya och bättre behandlingar. För att det ska fungera optimalt behövs en mer övergripande syn på behandling där vården och läkemedelsföretagen samarbetar på nya sätt för att patienterna ska få bästa möjliga vård.

Vi är stolta att vara delaktiga i denna utveckling.
Bengt Gustavsson, Medicinsk Chef Celgene

Celgene

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

De största möjligheterna är all den nya teknik som finns, både tillgänglig och runt hörnet i framtiden. Det handlar om den senaste biotekniken och immunologin, informationsteknikens oerhörda framsteg, den hälsoekonomiska forskningens snabba utveckling och att vi i Norden sitter på en stor mängd historiska registerdata. Vår tradition med register och biobanker öpnnar upp för spännande kombinationer av de nyss nämnda forskningsfälten för att rätt patient skall få rätt läkemedel till rätt pris. I detta ligger även den stora utmaningen, för det handlar om att få flera olika aktörer att samarbeta och att ibland sätta samhällets och cancerpatienternas intressen före sina egna karriärmässiga.

Vi har en ibland ganska komplex struktur med våra landsting och med den byråkratiska verklighet som läkare och forskare har att hantera för att kunna driva forskningen framåt.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Antalet läkemedelsprövningar HAR minskat sedan 2004, detta visar statistiken från LIF (Läkemedelsindustriföreningen)helt klart. Some en konsekvens har även antalet människor som har jobb i Sverige inom klinisk läkemedelsforskning drastiskt gått ned under samma tid, och en svensk cancerpatient har idag sämre möjligheter att inom ramarna för kliniska läkemedelsprövningar få tillgång till nya och kanske effektiva läkemedel än vad många patienter i vissa andra länder har. Samtidigt kan det dölja sig i statistiken att cancerforskning är ett fält som har ökat, och effekten av nedgången i klinisk läkemedelsforskning kan möjligen vara ännu tydligare i andra typer av sjukdomar.

Dessutom har typen av kliniska prövningar sannolikt förändrats en del, och en del av de kliniska prövningar som pågår på många, speciellt lite mindre sjukhus, kan vara uppföljningsstudier som läkemedelsmyndigheter har haft som krav för att godkänna ett nytt läkemedel. Dessa studier innebär oftast att man följer upp säkerhet under en längre tid, liksom att man vill bekräfta effekten av det nya läkemedlet, men de innebär ofta inte att sjukhuset eller patienten får tillgång till helt nya mediciner som ännu inte blivit godkända. Om det verkligen är så här bör man naturligtvis undersöka. LIF har även statistik över de enskilda landstingen och hur pass aktiva man är i kliniska läkemedelsprövningar, och i många landsting ser det tyvärr inte speciellt imponerande ut.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Min vision är enkel – Alla patienter behandlas ungefär som om de var med i en klinisk läkemedelsstudie i tidig fas. Alla får lämna informerat samtycke till att prover tas och följs upp i register, alla får veta att Helsingforsdeklarationen tillåter dem att tacka nej till det eller när som helst avbryta, men samtliga cancerpatienter följs prospektivt med avseende på effekt, biverkningar/säkerhet och molekylärmedicinska parametrar så att man kan identifiera specifika små populationer som bör eller inte alls skall ha en viss typ av läkemedel.

Då får vi förhoppningsvis bättre effekt, mindre biverkningar och ett resurseffektivt, dvs billigare användande av läkemedlen, och det faktum att samtliga patienter i landet följs upp drar även hit internationell spetsforskning för att vi kommer att ha data från hela vår befolkning.
Kristina Sandström, Medicinsk Direktör Janssen

Janssen

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Cancerforskningen idag riktar in sig på att hitta de mekanismer som driver själva tumörtillväxten –och sedan stänga av den. Därmed går forskningen allt mer in på cellreglering och hur vi kan arbeta med kroppens eget immunförsvar för att bekämpa tumören. Det sker även stora framsteg i våra möjligheter att välja rätt patient till rätt behandling genom bland annat biomarkörer som kan mätas i blodet.

Den största utmaningen är att vända cancer från en dödsdom till en sjukdom som går att bota, eller förvandla till ett kroniskt tillstånd. Förutsättningen är att tidigt hitta cancern och därefter ge en behandling som är skräddarsydd efter just den patientens behov. För oss betyder det att täcka in helheten; från upptäckt och diagnos till behandling och uppföljning.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Det märkliga är att båda påståendena mycket väl kan vara sanna. Det är riktigt att antalet kliniska prövningar har minskat i Sverige, liksom i hela Norden under en längre tid. På senare år har dock Norge, Danmark och Finland lyckats bättre i att vända trenden. Jag hoppas att även Sverige kommer att lyfta sig. Tyvärr saknas dock utrymmet i vården idag att satsa på forskning och deltagande i studier och det måste ändras.

I övriga Nordiska länder har man satsat från politiskt håll på att få större deltagande i kliniska studier i och med att man förstår att det är av stor vikt både för patienter och vårdens kunnande. Samtidigt ser man i Sverige att antalet små studier som kommer från mindre start-upp-bolag eller akademiska grupper har ökat i antal på senare år, vilket ju är en glädjande trend.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Behandlingen av cancer står inför stora genombrott och vi kommer att få se helt nya typer av läkemedel det närmaste decenniet. Allt fler cancerformer kommer kunna behandlas med riktade terapier som fungerar som målsökande robotar. Det gör att behandlingarna ger färre biverkningar än de vi har haft hittills.

Vi kommer att se fler behandlingar som kan ges i hemmet; av patienten själv eller med hjälp av vårdteam som kommer hem till patienten. Vår vision är att cancer ska bli en kronisk sjukdom som i många fall kan botas helt. Idag finns det standardiserade sätt att utvärdera den kliniska effekten av ett läkemedel, men det motsvarar egentligen endast en del av värdet för patienten –och samhället.

Där ingår även andra faktorer som ökad rörlighet och minskad smärta, bättre sömn, möjlighet att gå tillbaka till sitt jobb etc. men dessa parametrar är betydligt svårare att värdera –och det måste ändras.
Håkan Mellstedt, Professor i Onkologisk Bioterapi vid Karolinska Institutet och en av grundarna av Kancera AB

Kancera

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Cancer är en folksjukdom och till stor del livsstilsberoende. Samhället måste ta på sig ett större ansvar att införa och övervaka att rekommendationer om en bra livsstil genomföres. Sjukvården måste förbättras så att cancer kan upptäckas i tidigt skede.

Prognosen blir bättre. Forskningen måste bl a inriktas på att bättre kartlägga mekanismer bakom canceruppkomst och spridning. Cancer är inte en enhetlig sjukdom utan ett stort antal olika sjukdomar. En sådan bättre indelning kommer att ge oss ett bra underlag för att kunna välja rätt behandling för varje patient, vid varje tidpunkt.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Klinisk forskning har minskat i Sverige den senaste 20 års perioden. Detta är väl dokumenterat. Kliniska prövningar av läkemedel minskade fram till 2010, men förefaller nu har stabiliserats på en något lägre nivå. Cirka en fjärdedel är icke kommersiella studier. Glädjande nog ser det ut som fas I studier, dvs den tidiga kliniska läkemedelsutvecklingen ökar.

Innovativa läkemedelsprövningar utgör idag en icke-försumbar del av den kliniska läkemedelsutvecklingen, vilket är lovande för den kliniska forskningen överlag och läkemedelsutvecklingen i synnerhet.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Baserat på cancercellers egenskaper kommer patienter med likartad prognos bättre att identifieras. Den stora variation som vi ser i till synes lika sjukdomar kommer att minska. Cancerspecifika cellförändringar kommer att bilda bas för nya läkemedel inklusive immunterapi, dvs hur man utnyttjar kroppens immunsystem, kommer att introduceras. Metoder för att bedöma tumörutbredning förfinas. Omhändertagande av cancer måste åtgärdas på bred front: förebygga, tidig diagnostik, individualiserad terapi och nya läkemedel som angriper cancerns specifika förändringar och utnyttjar kroppens immunsystem.
Dr. Ingela Hallberg,Medical Director Nordic RegionMerck / Global Medical, Safety & CMO

Merck

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Cancerbehandling har fram tills för några år sedan handlat om kemoterapi, radioterapi samt kirurgisk behandling. Senaste åren har forskningen fokuserat på specifika celler och dess molekylära mekanismer, på imuno-onkologi med påverkan på kroppens immunsystem, samt på biomarkörer som ger information om vilka patientgrupper som svarar på en specifik behandling, s.k “individualiserad behandling”.

Detta har gett och kommer att ge stora nya behandlingsmöjligheter. Utmaningen ligger i att selektera fram de patienter som med störst sannolikhet kommer svara på en specifik behandling och vilka implikationer det får på kostnadseffektivitet, samt hur vi mäter kostnadseffektivitet med individualiserad behandling.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


Det har under många år observerats en minskning av kliniska prövningar i Sverige. Skälet till minskningen har varit större global konkurrens, mer komplexa studier, brist på resurser samt diskrepens mellan klinisk vardag och studiedesign. Nu finns en tendens till ökning av framförallt observationsstudier och fas I studier. De dubbla budskapen beror troligtvis på att frågan inte alltid är väldefinierad då antal patienter i studier förväxlats med antal studier, samt förvirring av tekniska begrepp så som klinska kontrollerade studier och observationsstudier.

Ökning av observationsstudier beror på regulatoriska krav där ”real world evidence” data efterfrågas. Fler mindre biotechbolag kan förklara ökingen av fas I studier.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Merck är och kommer att vara en viktig aktör inom onkologisk forskning och i att bidra med nya innovativa läkemedel inom cancerområdet. Detta genom en solid pipeline inom onkologi och immuno-onkologi både gällande tidig utvecklingsfas och senare faser.

Integrerad forskning tillsammans med utveckling av biomarkörer för en mer individualiserad terapi kommer att vara fokus tillsammans med en öppenhet för nya utvecklingsmöjligheter. Vår vision är att genom en kombination av kreativt tänkande tllsammans med hög forskningsnivå och patienten i centrum göra en meningsfull skillnad för patienter som lider av cancer och har stort medicinskt behov.

Thomas Walz, Nordisk medicinsk direktör MSD

MSD

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?
Det är glädjande att framstegen inom cancerforskningen går i en rasande fart, det blir allt viktigare för forskare att arbeta tvärfunktionellt i stora nationella ochinternationella nätverk. Det är av avgörande betydelse att akademin, läkemedelsindustrin och andra intressenter enar sina krafter så att de vetenskapliga fynden snabbt kommer patienterna till gagn. På sätt och vis går möjligheterna och utmaningarna hand i hand – samarbete, i bred bemärkelse, tror jag är nyckeln till framgång.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


För att besvara den här frågan behöver man studera statistiken för att veta hur det verkligen förhåller sig med antalet kliniska prövningar i Sverige över tid. Vad beträffar onkologiska läkemedelsstudier har MSD och andra läkemedelsföretag ett stort antal kliniska prövningar och andra forskningssamarbeten pågående globalt, inklusive i Sverige. Kliniska studier erbjuder patienter tillgång till nya, innovativa läkemedel på ett tidigt stadium samt möjliggör för läkare och annan sjukvårdspersonal att skaffa sig kunskap kring nya läkemedel.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Det yttersta målet är självfallet att bota så många patienter som möjligt. För att lyckas med det är det viktigt med tidig upptäckt av cancer och jämlik tillgång till behandling, inklusive nya läkemedel. Dessutom är det viktigt att hitta relevanta biomarkörer som kan förutspå behandlingseffekt för att kunna ge rätt patient, rätt behandling vid rätt tillfälle.

Peter Buhl Jensen, Chief Executive Officer, Founder

Oncology Venture

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

The largest challenge in fighting cancer is the fact that the cancer is heterogeneous and unstable – it keeps changing and adapting to the situation and cancer cells develops resistance to the drugs used. Resistance will also become the problem with the new immuno-treatments – here it will the cells in the immune-system that adapts. We believe that is essential to understand how the cancer operates – why we believe in a systems biology, BigData approach.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


We are not running trials in Sweden for the time being but will do so in the very near future. In Sweden as well as in Denmark we have a remarkable well organized and funded hospital system which we believe is important for the future for the development of Personalized Medicine where historical data, access to patients’ biopsies etc. will be important.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

We believe that Personalized Medicine will be the most important way to move forward in the fight against cancer. There are two ways forward: Looking at the patients’ biopsy and find the most efficient treatment – and as we do in Oncology Ventures where we include only those patients in trials who are most sensitive to the drug under development. This adaptive trial design is based on our Drug Response Prediction (DRP™, a Systems biology, BigData approach) where patients’ tumors are screened and treatment will only be offered IF he/she is sensitive to the drug – important advantages is that patients do not waste important time on an un-useful drug - only getting the side effects.

Anders Kärnell, nordisk medicinsk chef, Sanofi Pasteur MSD

Sanofi

Vilka anser ni är de största möjligheterna respektive utmaningarna inom cancerforskningen i dagsläget?

Idag finns större möjligheter inom cancerforskningen och behandlingen än kanske någonsin tidigare. Till exempel finns vaccin mot humant papillom virus (HPV). HPV kan leda till olika cancertyper, bland annat analcancer, vulvacancer och livmoderhalscancer. Vaccinering av båda könen är möjlig och cancer kan därmed förhindras.

Ett annat virus som på sikt kan leda till levercancer är hepatit B. Även mot hepatit B finns effektiva vaccin. Inte bara kan vi förebygga, men även behandla infektioner så att dessa inte orsakar cancer. Behandling av hepatit C är ett sådant exempel.

Hur förhåller det sig med de kliniska prövningarna av läkemedel? Vi får dubbla budskap;
1. att de har minskat katastrofalt
2. att det på vissa sjukhus aldrig gjorts så många kliniska prövningar som nu


I dagsläget är det en ojämn fördelning av kliniska prövningar och därmed en ojämn potential till kunskapsförkovran – detta kan och bör förbättras! Kliniska prövningar är oerhört viktiga då dessa är det enda sättet att få fram effektiva läkemedel för patienternas bästa.

Det är även viktigt att läkare och sjukvårdspersonal får tidig erfarenhet av de nya medicinerna, så att de snabbt kan tas i bruk. För Sverige, som en forskande innovativ nation, är det av största vikt att kliniska prövningar bedrivs i samarbete mellan sjukvården, akademin och läkemedelsindustrin. Detta driver utvecklingen framåt.

Vad är er vision kring behandlingen av cancerpatienter på tio års sikt? Vilka fokusområden bör prioriteras för att nå dit?

Vi kommer se alltmer skräddarsydd behandling inom en mängd olika cancertyper. Via utvecklingen av olika screeningprogram kommer vissa cancertyper upptäckas tidigare
– en utveckling som redan pågår.

Riskgrupper kommer i högre utsträckning att kunna identifieras. Den individuella mottagligheten för olika cancerbehandlingar kommer oftare och med större säkerhet att kunna bestämmas. Sammantaget gör detta att fler cancertyper framgångsrikt kan behandlas. Patienter får en mer individualiserad och därmed mer effektiv behandling som ökar chansen för tillfrisknande och minskar risken för biverkningar.